Den drömmen jag kommer ihåg, var otroligt konstig och skrämmande på något vis.

Jag, min lillebror, min lillasyster samt två killar i min klass (..det var helt random, vettefan varför de var i min dröm) sitter i mina föräldrars säng, med en dator. I drömmen bor vi på bottenvåningen (typ i ett radhus, och inte i lägenhet på andra våningen som vi gör IRL), och det är vinter ute. Av någon anledning går min lillasyster och killarna i min klass ut, och ställer sig på verandan vi har utanför fönsterna (?). Sedan vet jag inte riktigt vad som hände, men de håller typ på och latchar därute, och jag ropar (de hör mig, av nån konstig anledning) genom väggarna.

"Var försiktiga" typ. De fortsätter skratta och så, men helt plötsligt blir det mörkt ute. På ett ögonblick hade typ himlen gått från dagssljus till mörkaste natten. Och, det faller helt plötsligt ner en massa snö från taket eller något sånt. Alla blir liksom.. begravda i snön. Och av någon anledning, lyder en dialog mellan min lillebror och mig, just då, såhär -

"OJ!"

"Vi måste hjälpa dem!"

"Nejmen, helt ärligt, det går inte. Vi får vänta"

Sedan, på ett ögonblick igen, ligger min lillasyster bredvid mig och min bror i sängen, och persiennerna utåt är nerdragna.

Jag typ är lite förvånad (i drömmen, lol).

"Nejmen.. fryser du inte?" Då hon är alldeles blöt. Hon svarar typ "jo", och sen fortsätter hon hålla på med datorn.

Jag bestämmer mig för att gå upp och titta till vädret ute, och drar först upp den persiennen till vänster. Där står en av killarna i min klass, och typ.. jag venne. Solar eller något.

Sedan drar jag upp den andra.

Fyfan vad rädd jag blev i det momentet, helt sinnessjukt.

För utanför fönstret, ser jag min andra klasskompis huvud begravt i snö. Stirrandes på mig. Och jag blev livrädd i drömmen, alltså ärligt. Skiträdd, och vaknade.

Alltså, det var det obehagligaste jag varit med om. Någonsin.

Jag vaknade, helt ärligt, i panik.

Klockan var rätt tidigt på morgonen då när jag vaknade, skulle gissat att hon var runt tre. Och jag vågade inte dra upp mina gardiner, för jag visste inte riktigt vad jag skulle få se där utanför. Har inte dragit ifrån dem på hela dagen, och nu är det för mörkt igen.

Men den drömmen, skrämde nästan livet ur mig. På riktigt. Kunde inte somna om på typ en halvtimme. Usch, fyfan.

Fyfan vad rädd jag blev i det momentet, helt sinnessjukt.

För utanför fönstret, ser jag min andra klasskompis huvud begravt i snö. Stirrandes på mig. Och jag blev livrädd i drömmen, alltså ärligt. Skiträdd, och vaknade.

Alltså, det var det obehagligaste jag varit med om. Någonsin.

Jag vaknade, helt ärligt, i panik.

Klockan var rätt tidigt på morgonen då när jag vaknade, skulle gissat att hon var runt tre. Och jag vågade inte dra upp mina gardiner, för jag visste inte riktigt vad jag skulle få se där utanför. Har inte dragit ifrån dem på hela dagen, och nu är det för mörkt igen.

Men den drömmen, skrämde nästan livet ur mig. På riktigt. Kunde inte somna om på typ en halvtimme. Usch, fyfan.